onsdag 14 augusti 2013

Religionen och vår tankeförmåga

Igår skrev jag om de studier som visar att troende inte skulle vara lika intelligenta som icketroende. Jag argumenterade då mot studiernas konklusioner, att just troende skulle vara mindre bevandrade i tänkandets konst än icketroende. Jag hävdade också att det finns många troende med god tankeförmåga. Det jag främst har problem med är hur intelligenstester genomförs och vad man anser vara intelligens.

Men sen har vi ju förmågan att lära, förmågan att ta till sej kunskap och förmågan att använda det vi lärt oss och sen förmågan att lära ut till andra. De flesta vill lära sej och veta vad som finns där ute. Därför ter det sej så konstigt att så många definierar sej som troende. Jag skulle tro att det egentligen finns en hel del tvivlare som av olika skäl inte säger rakt ut att de tvivlar på den religion de tillhör. Det är tvivlarna som är de smarta, de som är övertygade åt endera hållet är de som inte tänker.

För oss människor är tvivel och kritiskt tänkande en naturlig sak för det är sånt som för mänskligheten vidare. Att bli övertygad om en sak och sen inte vika från övertygelsen att den saken är den enda sanna, den enda rätta, är ett säkert tecken på stagnation. Religion är alltså stagnation och rigida traditioner snarare än modernt tänkande. Men samtidigt innebär religion att man får makt över andra som inte heller dom tänker kreativt och eftersom religion kommer ur gruppsamarbete ger det närmast automatiskt makt, en makt som gör det farligt för fritänkande individer att verka och existera.

Så de som uttryckte goda tankar och som kallade sej religiösa för minst 200 år sen och tidigare skrev alltså som de gjorde för att inte stöta sej med makten. Enklare uttryckt än så kan det inte vara. I hemlighet kan de ha varit just tvivlare för ju mer man sätter sej in i en sak desto mer tvivlande och fundersam blir man. Hur många av de där som skriker ut sitt hat inom sina respektive religioner har egentligen läst de böcker de stöder sej på - från pärm till pärm?

Intelligens för mej är precis det jag skrev om igår, insamlandet av kunskap som sen kan användas för att hjälpa en själv och de sina att överleva. Att hålla sin hjärna igång hela tiden med inlärning av såna saker som hjälper en att leva är också bra, stimulans i någon form är bra för hela kroppen. Jag återkommer därför till tanken på kreativitet. Det är intelligens om något. Det handlar om att skapa saker ur inget annat än ens egen hjärna, utifrån de förutsättningar som finns omkring en. Den som kallar det för nåt annat än intelligens vet ingenting om människan.

Att kreativa människor kallar sej religiösa och till och med troende beror nog på att de känner den kreativa kraften inom sej när de skapar, kreerar, Men detta är just bara en känsla, inget annat. Det är hjärnan som producerar ämnen som behövs för att bibehålla den kreativa lustan. Det är ett rus liknande det som när man är kär, upphetsad och/eller i extas. Hjärnan skapar alltså en hel del åt oss för att vi ska vara igång, själsligt såväl som kroppsligt. Det är intelligens. Sen om det alltid blir så smart är en annan femma.




"We're gonna rock around the clock tonight"

Populära inlägg